Kanske var det en av närpesskidåkarna som var lite extra nervös när hon på fredagsmorgonen satte sig i bilen och påbörjade den 385 km långa resan till Haukipudas och årets Silvertrissa.
Nicole deltog i sin första Silvertrissetävling och här är hennes berättelse om helgen.
Hopeasompa 2015
Vi kom dit på fredagen den 13:e mars och åkte till skidstadion för att åka igenom banorna. Backarna i banorna var branta och stora men också en massa små backar. Överlag var tre kilometers spåret väldigt tung och man skapade mjölksyra i kurvorna.
På lördagen skidades de individuella tävlingarna och spåren var lösa i backen och isiga i kurvorna. Tävlingarna skidades i skate och sammanlagt samlade tävlingen in över 800 deltagare.
I början på banan gick det bra och det kändes ändå ganska lätt uppför en av de tyngsta backarna. I slutet av banan var kroppen riktigt trött och man behövde ta ut sig ordentligt för att orka upp för den sista backen före man kom in till stadion. I slutet på banan uppför den sista backen föll jag på knän av det isiga föret och jag skulle ha kunnat plocka in några placeringar om jag inte hade suttit mig ner i uppförsbacken. Sedan kom jag in till upploppet och det sluttade lite uppåt. Jag gick in på en 15:e plats och halkade slutligen ner till en 17:e plats. Jag känner mig rätt så nöjd eftersom mitt mål var att komma bland de 25 bästa.
På söndagen skidades stafetterna och Kraft skidor hade endast ett lag, som bestod av Tilda, Frida och Jag. Stafetterna skidades i klassisk stil och det var förstås klister som gällde eftersom det var så varmt ute. I vårat lag deltog 53 andra lag och Tilda som startade växlade som 49:e lag eftersom hon inte hade något fäste uppför backarna. Andra sträckan skidades av Frida och hon tog upp laget 4 placeringar. Sista sträckan hade jag och jag tog upp 8 placeringar och vi slutade trots allt på en 37:e plats och vi är ändå nöjda. // Nicole
